Chirre och dirre
Datum: 2010-03-14 / Tid: 01:27:23
Efter senaste inlägget så var jag helt slut efter dagens bravader så jag slog på en film på datorn och tänkte jag kunde somna till den men jag såg hela innan jag stängde dom två blå.
På de få timmar jag sov så drömde jag så konstiga drömmar.
Ca 3 nätter i rad har jag drömt att jag går på en väg påväg mot ett hus. Huset ser ut som taget ur en skräckfilm och vägen mot huset är kolsvart, det stormar och löven yr. Men det är ingen mardröm utan tvärtom. Jag mår bra i drömmen. Jag kommer dock aldrig fram till huset för jag vaknar alltid på samma ställe, men till och med när jag är vaken så har jag en stark längtan att få komma till detta kråkslott.
Denna gång vart det dock en mardröm av allting. Tjejerna som jag bor med var med mej, vi blev överfallna av en konstig hund, Louise nära att dö och jag kunde inget göra. Vaknade till en stund och när jag somnade om så var vi på en annan plats. En kille kastar en snöboll i ansiktet på Emma, hon springer efter honom och när hon kommer tillbaka är hon dyngsur, arg och lessen. Killen kommer fram och ska be om ursäkt men den godtas inte av mej. Jag ger honom en utskällning efter noter och det bli slagsmål och jag såg bara svart.
Jag ger säkert ut alla min ilska och frustration i drömmarna eftersom jag inte gör det när jag är vaken. Samlar på mej tills det inte finns plats nå mer och sen rinner det över. Då ser jag bara svart och kan verkligen inte tygla mej. Anger management kurs kanske?
Senast det hände så blev jag inte okontrollerat förbannad som jag brukar bli utan bara lessen, det var väl lite mer än en månad sen nu och då bara brast det. Grät med noll kontroll som en snorunge, jag vet inte hur länge med Mikkas ord som tröst.
Nog om det.
Min axel är fortfarande inte enäggstvilling med den andra utan mer som en kusin, finns några liknade drag och man ser att dom är släkt. Eftersom jag måste ha den i samma läge hela tiden så har den börja stelna och gör ondare. Har gjort några tappra försök att röra den lite försiktigt med då bara knakar det i den. Jag blir tokig snart.
Jäkla skitpiller jag fick oxå. Hjälper ju inte ett dugg. Jag ska kräva starkade grejjer på måndag. Tant doktor sa att jag skulle göra dom gungade övningarna när pillrena började verka och jag inte känner smärtan länger. Jippi. När då?
När vi var påväg ut till Fröya så blev Mikka så åksjuk. Hon mådde jätteilla långt efteråt oxå stackarn. Vet inte hur det känns eftersom jag aldrig varit åksjuk men jag vet hur det känns att må illa så jag kan ju bara tänka mej. Så påvägen hem fick hon åka shotgun och jag tror att det blev bättre då. Jag sov så gott i baksätet så jag glömde fråga.
Tjejerna är på fest nu men min axel tillät inge sånt så jag och Mikka, the nerds, har haft sagan om ringen mys igen med chips, dipp, gotta och läsk. Mysigt.
Anyways...
Nu ska jag äntligen se nyaste Saw filmen. Skräck is da shit!
Ha de!
På de få timmar jag sov så drömde jag så konstiga drömmar.
Ca 3 nätter i rad har jag drömt att jag går på en väg påväg mot ett hus. Huset ser ut som taget ur en skräckfilm och vägen mot huset är kolsvart, det stormar och löven yr. Men det är ingen mardröm utan tvärtom. Jag mår bra i drömmen. Jag kommer dock aldrig fram till huset för jag vaknar alltid på samma ställe, men till och med när jag är vaken så har jag en stark längtan att få komma till detta kråkslott.
Denna gång vart det dock en mardröm av allting. Tjejerna som jag bor med var med mej, vi blev överfallna av en konstig hund, Louise nära att dö och jag kunde inget göra. Vaknade till en stund och när jag somnade om så var vi på en annan plats. En kille kastar en snöboll i ansiktet på Emma, hon springer efter honom och när hon kommer tillbaka är hon dyngsur, arg och lessen. Killen kommer fram och ska be om ursäkt men den godtas inte av mej. Jag ger honom en utskällning efter noter och det bli slagsmål och jag såg bara svart.
Jag ger säkert ut alla min ilska och frustration i drömmarna eftersom jag inte gör det när jag är vaken. Samlar på mej tills det inte finns plats nå mer och sen rinner det över. Då ser jag bara svart och kan verkligen inte tygla mej. Anger management kurs kanske?
Senast det hände så blev jag inte okontrollerat förbannad som jag brukar bli utan bara lessen, det var väl lite mer än en månad sen nu och då bara brast det. Grät med noll kontroll som en snorunge, jag vet inte hur länge med Mikkas ord som tröst.
Nog om det.
Min axel är fortfarande inte enäggstvilling med den andra utan mer som en kusin, finns några liknade drag och man ser att dom är släkt. Eftersom jag måste ha den i samma läge hela tiden så har den börja stelna och gör ondare. Har gjort några tappra försök att röra den lite försiktigt med då bara knakar det i den. Jag blir tokig snart.
Jäkla skitpiller jag fick oxå. Hjälper ju inte ett dugg. Jag ska kräva starkade grejjer på måndag. Tant doktor sa att jag skulle göra dom gungade övningarna när pillrena började verka och jag inte känner smärtan länger. Jippi. När då?
När vi var påväg ut till Fröya så blev Mikka så åksjuk. Hon mådde jätteilla långt efteråt oxå stackarn. Vet inte hur det känns eftersom jag aldrig varit åksjuk men jag vet hur det känns att må illa så jag kan ju bara tänka mej. Så påvägen hem fick hon åka shotgun och jag tror att det blev bättre då. Jag sov så gott i baksätet så jag glömde fråga.
Tjejerna är på fest nu men min axel tillät inge sånt så jag och Mikka, the nerds, har haft sagan om ringen mys igen med chips, dipp, gotta och läsk. Mysigt.
Anyways...
Nu ska jag äntligen se nyaste Saw filmen. Skräck is da shit!
Ha de!
Kommentarer
Trackback
