Hitra
Datum: 2011-01-18 / Tid: 23:07:18
Jag har som ingen motivation att blogga. Men känner att det är dags nu.
Jag är numera arbetslös. Det känns verkligen inge roligt alls. Inget jobb=inga pengar.
Jag trivdes jättebra på BD fisk men finns det inget jobb så är det inte så lätt att jobba kvar heller.
Ser dock framemot firma festen som kommer hållas den 29:e denna månad. Härligt gäng att parta med.
I fredags var lyckan fulländad. Jag satte mej på tåget 05.00, klockan 7.23 klev jag av i östersund för tågbyte och där stog fina Emma. Såklart var vi påväg mot Norge för att hälsa på Louise och alla andra som jag saknat så mycket. Resan till Trondheim från östersund gick på ett kick då jag inte träffat Emma sedan slutet på september när vi lämnade vårat hem på norska sidan och alla for åt olika håll. Såklart höll det på att bli en liten katastrof då tåget var en halvtimma försenat och färjan till Hitra inte väntar in nå sketet tåg från sverige. Så det blev en svettig panik promenad till båten som jag sett så många gånger då jag stått nere vid kajen på Hitra och fiskat men som jag aldrig åkt med. Vi hann med 2 min (!) till godo innan båten gick. Nä vi börjar närma oss Hitra säger Emma: Men, är inte det där Leroy?
Jo nå fan var det våran fabrik vi såg där på land. Hjärtat började slå ganska kraftigt när jag fick återse den ö som jag älskat och hatat så mycket. Fina Hitra.
Minnen for genom huvudet när jag såg kajen som jag spenderade så mycket tid på. Min absoluta favorit plats på hela ön. Där jag stått dagar, kvällar, och även några nätter med fiskespöt. Pratat, lyssnat på musik, skrattat, gråtit och fått många många fiskar.
när vi klev av båten så ser jag Louise och då kunde jag inte hålla tårarna. Älskade Louise. Så det blev kramkalas innan vi drog iväg på fabriken. Tyvärr började Louise jobba strax efter att vi kom dit och jobbade till halv elva den kvällen. På fabriken blev det ännu mera kramar. Allt var som vanligt, alla var som vanligt. Vi tog oss en tur i fabriken och man var lite sugen att ta en ripptång och rippa lite.
Klockan 6 hade vi middags dejt hos Thomas. Så vi satt och drack kaffe och fördrev tiden lite på fabriken innan vi vandrade iväg till honom där det bjöds på god mat och vin. Drack vin och mintu tills Louise slutade, då vandrade vi bort till fabriken igen, åkte hem med henne och drack vin och pratade om allt och inget. Hel mysig kväll.
På lördagen gjorde vi som alla andra lördagar och for till Fillan och kikade. Sen blev det taco middag och vin innan det kom lite vänner och joinade oss. Efter mycket vin, skratt och trevligt sällskap blev klockan tidigt på morgonen och så då var det bara att sova.
Söndagen blev en slödag innan vi for in till Fillan för att käka pizza och umgås en sista gång med folket.
En superhelg som inte kunnat varit bättre. jag fick träffa alla jag ville träffa, Emma, Louise, Kamila, Thomas, Sophie, Junior, Elisabeth, Lujza, Vlado, Joachim och många många fler.
En helg som både jag och Emma verkligen behövde.
Just nu vill jag bara att det ska bli mars så jag får åka iväg till Thailand och fortsätta mitt liv. Just nu står jag bara och stampar på samma ställe och kommer inte vidare. Det kväver mej!
Jag är numera arbetslös. Det känns verkligen inge roligt alls. Inget jobb=inga pengar.
Jag trivdes jättebra på BD fisk men finns det inget jobb så är det inte så lätt att jobba kvar heller.
Ser dock framemot firma festen som kommer hållas den 29:e denna månad. Härligt gäng att parta med.
I fredags var lyckan fulländad. Jag satte mej på tåget 05.00, klockan 7.23 klev jag av i östersund för tågbyte och där stog fina Emma. Såklart var vi påväg mot Norge för att hälsa på Louise och alla andra som jag saknat så mycket. Resan till Trondheim från östersund gick på ett kick då jag inte träffat Emma sedan slutet på september när vi lämnade vårat hem på norska sidan och alla for åt olika håll. Såklart höll det på att bli en liten katastrof då tåget var en halvtimma försenat och färjan till Hitra inte väntar in nå sketet tåg från sverige. Så det blev en svettig panik promenad till båten som jag sett så många gånger då jag stått nere vid kajen på Hitra och fiskat men som jag aldrig åkt med. Vi hann med 2 min (!) till godo innan båten gick. Nä vi börjar närma oss Hitra säger Emma: Men, är inte det där Leroy?
Jo nå fan var det våran fabrik vi såg där på land. Hjärtat började slå ganska kraftigt när jag fick återse den ö som jag älskat och hatat så mycket. Fina Hitra.
Minnen for genom huvudet när jag såg kajen som jag spenderade så mycket tid på. Min absoluta favorit plats på hela ön. Där jag stått dagar, kvällar, och även några nätter med fiskespöt. Pratat, lyssnat på musik, skrattat, gråtit och fått många många fiskar.
när vi klev av båten så ser jag Louise och då kunde jag inte hålla tårarna. Älskade Louise. Så det blev kramkalas innan vi drog iväg på fabriken. Tyvärr började Louise jobba strax efter att vi kom dit och jobbade till halv elva den kvällen. På fabriken blev det ännu mera kramar. Allt var som vanligt, alla var som vanligt. Vi tog oss en tur i fabriken och man var lite sugen att ta en ripptång och rippa lite.
Klockan 6 hade vi middags dejt hos Thomas. Så vi satt och drack kaffe och fördrev tiden lite på fabriken innan vi vandrade iväg till honom där det bjöds på god mat och vin. Drack vin och mintu tills Louise slutade, då vandrade vi bort till fabriken igen, åkte hem med henne och drack vin och pratade om allt och inget. Hel mysig kväll.
På lördagen gjorde vi som alla andra lördagar och for till Fillan och kikade. Sen blev det taco middag och vin innan det kom lite vänner och joinade oss. Efter mycket vin, skratt och trevligt sällskap blev klockan tidigt på morgonen och så då var det bara att sova.
Söndagen blev en slödag innan vi for in till Fillan för att käka pizza och umgås en sista gång med folket.
En superhelg som inte kunnat varit bättre. jag fick träffa alla jag ville träffa, Emma, Louise, Kamila, Thomas, Sophie, Junior, Elisabeth, Lujza, Vlado, Joachim och många många fler.
En helg som både jag och Emma verkligen behövde.
Just nu vill jag bara att det ska bli mars så jag får åka iväg till Thailand och fortsätta mitt liv. Just nu står jag bara och stampar på samma ställe och kommer inte vidare. Det kväver mej!
Kommentarer
Trackback
