I now pronounce you husband and wife

Hej hej!

Forsta gangen jag skriver som Mrs Martin.

Jag har velat skriva lange nu men vi har inte haft nagot internet sedan senaste inlagget men nu ar jag tillbaka igen :)

 

I onsdags fick jag jobba ett extra skift, vilket var valdigt bra, efter jobbet for jag hem till Jackie for dar skulle vi ha tjej kvall eftersom det var dagen fore vigseln.

Alla tjejerna fran jobbet kom over och vi kakade middag som fina Jayde, jackies dotter, lagade och vi hade massor med champagne sa det blev en riktig fest. Jag drack bara nagra glas med champagne for jag ville inte ma daligt pa varan stora dag. En valdigt trevlig kvall.

Klockan 3 lag jag i sangen och kunde inte sova. Saknade Derek nagot sa fruktansvart och ville att han skulle komma och hamta hem mej, men det skulle inte funkat nagot bra med tanke pa att Ashleigh skulle komma morgonen efter och fixa har och smink pa mej. Sista gangen jag kollade pa klockan var hon 4 och vackarn var stalld pa 8 sa jag hade lite smapanik. Skonhetssomn?

 

Nar vackarn ringde snoozade jag en halvtimma innan jag klev in i duschen. Jag var lite smanervos nar jag tankte pa vilken dag det var och hade massa fjarilar i magen.

Ashleigh kom klockan 10 och fixade mitt har och smink. Hon ar en gammal arbetskamrat till mej och hon ar sa himla duktig med har och smink. Jag blev super nojd. Nar jag var pakladd och redo var jag sa nervos att jag var radd for att krakas. Ringde till Derek for att se hur han madde och han var pa tagstationen och vantade pa taget till stan och han var bara lite nervos sa han.

 

Jackie, Jayde och jag for in till staden vid halv ett tiden, en timma fore vi skulle vara dar och jag var sa stressad att vi skulle bli sena. Men trafiken flot pa relativt bra och vi hittade en parkering pa en gang. Derek, hans pappa och hans pappas fru satt i vantrummet nar vi kom dit och da hade Derek hunnit blivit lika nervos som mej. Om inte varre.

Jag kan beratta att jag aldrig varit sa nervos i mitt liv och det var en annan nervositet an vad jag kant tidigare. Men det ar nog ett bra tecken.

Det varsta kom nar vi skulle repetera efter tanten som vigde oss. Jag hade hoppats att jag skulle saga mitt forst men det var Derek som var forst. Nar hon sa att det var min tur fick jag en klump i magen och sen minns jag inget mer. Jag svimmade inte men jag fick nog en liten black out. Alla sa att jag uttalade allting bra och det lat jattefint sa jag far lita pa dem for jag minns bara bitar av vad jag sa.

Derek trodde jag skulle borja grata for mina lappar skakade som nar fryser och till och med mina kinder skakade. Hahaha.

Nar allting var sagt kunde jag andas ut, men bara for en sekund for sen skulle vi repetera igen samtidigt som vi satte pa ringarna. Here we go again, tankte jag. Men aven det gick bra.

 

Tankte jag skulle skriva vad jag sa:

 

I call upon the persons here present to witness that I, Elina Maria Engberg, take you, Derek Clifford Martin, to love and to cherish as my lawful wedded husband.

 

Sedan nar vi tradde pa ringarna sa jag:

 

Take and wear this ring as a token of our marriage and a sign of my love and fidelity.

 

Efterat gick Derek, jag, hans pappa och hans pappas fru och kakade mat (mcdonals, valdigt romantiskt) sen tog vi en promenad i staden innan vi tag taget hem.

Vi satt hemma vid koksbordet och pratade ett tag innan vi for till Aspley league club som bara ligger nerfor gatan och at buff'e och drack lite ol. Spelade aven lite pa pokermaskinerna men det gav ingenting. Vi var bada supertrotta efter all spanning sa det blev en tidig kvall.

 

Men nu ar jag lyckligt gift med min drom man och allting kanns jatte bra.

 

Sen vill jag tacka min fina alskade syster for den fina blogg designen. Jag ar jatte nojd.

 

Nu ar det bara en manad kvar innan vi ansoker om visumet och jag ar sa nervos. Det gor ingen skillnad att vi ar gift utan vi maste ga igenom samma procedur iallafall. Sa nu ska jag ta och kopiera lite papper och ladda infor jobb ikvall klockan 17 till stangning. Blaaa.

 

 

Min favorit bild

Jag är så glad för eran skull! Jag hoppas att ni kommer leva lyckliga i all evighet! Älskar dig vännen.

Roligt att ha dig skrivandes igen Lini! :D Gattis återigen <3